Havets vågor innehåller massor av energi. Länge har man försökt att ta tillvara
den energin, oftast utan att lyckas. Man har dock utvecklat en del metoder
som kan vara eller är möjliga i praktiken. Eftersom vågkraften är näst intill
helt miljövänlig och även förnyelsebar kan den utgöra en betydande del av
energiproduktionen utan de problemen. Mest energi är även tillgänglig då den
behövs som bäst, nämligen på vintern. Problemet är nu att få vågkraften
att fungera bra i praktiken. Vågorna kommer ju i pulserande rörelser och om
man ska utnyttja vågkraften för alstring av elektricitet måste man göra
om de pulserande rörelserna till en jämn, snabb rörelse. Detta försöker man
lösa genom att samla upp vågenergin i energilager med t ex luft eller vatten.
I en del typer av anläggningar består lagret av luft, som pressas ihop av
vågorna, varefter luften driver en turbin. Man kan även leda vattnet
från vågen upp på en ramp och sedan ner i en damm där vattnet
sedan, när det leds ut i en jämn ström, genom tunnlar till havet
igen, driver turbiner likt ett vattenkraftverk. En annan fördel som också
är ett problem är den oerhörda kraft som finns i vågorna.
Värdens första kommersiella vågkraftverk, som 1995 placerades utanför
Skottlands kust krossades av en kraftig storm bara några dagar efter att
den hade kommit på plats. Verket vägde 8000 ton. Vågkraftverken måste även
konstrueras för att tåla kraftig korrosion, bland annat p g a saltvattnet.
Andra typer av Vågkraftverk:
Flytbojen på en "Vågkolv"
